Under 1960- och 1970-talen växte de miljöer fram vid Göteborgs och Uppsala universitet som under Björn Hettnes och Peter Wallensteens ledning skulle komma att bli två internationellt erkända institutioner för freds- och utvecklingsforskning respektive freds- och konfliktforskning. Sverige hade under denna tid en framträdande utrikespolitisk roll som fredsivrande neutralt land mellan de två stora blocken. FN-systemet inledde sina utvecklingsårtionden med ambitioner att snabbt komma tillrätta med världsfattigdomen som sågs som ett konfliktalstrande geopolitiskt problem.
Idag, femtio år senare, har världen förändrats och med den Sveriges utrikespolitiska roll. Det gäller också för freds- och utvecklingsforskningen som ställts inför nya samhällsutmaningar. Förändringsprocesser såsom globalisering, migration och urbanisering har, genom sin samverkan, flätat samman det lokala med det globala. Dynamiken i den politiska ekonomin har medfört maktförskjutningar och geopolitiska förändringar. Den ekonomiska tillväxten har möjliggjort produktions- och konsumtionsmönster som överstiger planetens ekologiska bärkraft och medfört dramatiska klimatförändringar. Kärnvapenspridning har ökat antal kärnvapenmakter och risken för kärnvapenkrig. Många människor förhindras fortfarande från att tillvarata sina livschanser och såväl inkomst- som hälsoklyftor växer världen över, såväl mellan som inom länder. Den biologiska mångfalden är hotad och den planetära överlevnaden står på spel.
Denna skrift bygger på samtal mellan tre fredsforskare kring några viktiga ödesfrågor. Hur väl rustat är världssamfundet för att hantera situationen? Vilka förhoppningar kan knytas till FN:s globala mål för en hållbar utveckling? Vilken blir freds-, konflikt- och utvecklingsforskningens framtida roll?
Förord av Ulrika Modéer, biträdande generalsekreterare i FN.
Hans Abrahamsson har varit verksam som docent i Freds- och utvecklings- forskning vid Göteborgs universitet och gästprofessor i Globala politiska studier vid Malmö universitet. Han har haft ett internationellt engagemang som sträcker sig över flera decennier, inte minst när det gäller att förbättra dialogen mellan makthavare och sociala rörelser. På Korpen har han även utgivit Vår tids stora omdaning (2019) och Den politiska ekonomins globala uttryck (2019).
… en hyllningsskrift till den svenska freds- och utvecklingsforskningens nestor Björn Hettne som fyllt 80 år. ”Freds- och utvecklingsforskare i takt med tiden” heter boken. Hettne var pionjären på området i Sverige och Abrahamsson hans elev. Det finns några rader i boken som särskilt fastnar i mitt minne. Abrahamsson bedrev sin forskning i två afrikanska länder, Algeriet och Moçambique, som då båda vunnit sin politiska frihet. I sin nya bok har han koncentrerat sin uppmärksamhet på vad som händer i Sverige. Han upptäcker då att samma ”analytiska ramverk” passar ”för att förstå det sätt på vilket nya konfliktmönster växer fram på lokal nivå här i Sverige”. Här som där innebär marknadsstyrningen att många människor lämnas i sticket och söker en utväg genom olika extrema lösningar, islamism, främlingsfientlighet eller allmän våldsamhet.
Sven-Eric Liedman, ETC
… en intressant inblick i hur fredsforskningsinstitutionerna i Göteborg och Uppsala växte fram och fick sin form i samspel med sjuttiotalets geopolitiska situation och hur forskningen idag står inför nya utmaningar, när krig, väpnade konflikter och samhälleliga spänningar har förändrat karaktär.
Gunilla Åkesson, IKFF
Läs en intervju med Hans Abrahamson om Björn Hettne: Freds- och utvecklingsforskare i takt med tiden i GU-Journalen, sept 2019.
ISBN: 978-91-88383-55-6
Första upplagan 2019.
118 sid. Häftad.
Ca pris: 165 kr.
Björn Hettne & Hans Abrahamsson, Marbogården, Lidköping, juli 2019. Foto: Eva Lannö.
Kommentarer är inaktiverad