Helga Krook
Hur många gånger kan en historia dö
Essäer
Hur kan minnen gestaltas, eller förtigas, offentligt? Hur kan vi leva vidare om inte varje förföljd och dödad människa blir inskriven i någons minne och i en kollektiv hågkomst? Hur verkar oberättade historier och minnen i oss genom flera generationer? Det är några av de frågor som följt poeten Helga Krook alltsedan arbetet med Minnesrörelser, en avhandling i litterär gestaltning från 2015.
Författaren har nu sammanställt en samling essäer från 2010-talet som är fristående från varandra men på skilda sätt berör frågor om minne, tystnad och berättande, i synnerhet mot bakgrund av nazismens brott under andra världskriget. Det kan handla om olika sorters arkiv och om hur vissa arkiv, såväl i verkligheten som i fiktionen, kan bjuda motstånd mot glömska och terror. Det kan handla om en judisk begravningsplats som inte går att hitta. Om en drömd poet som blir vägvisare i ett övergivet katakombsystem. Om hur bilden av den man frånkänt allt människovärde konstrueras i nazistiska propagandafilmer och hur ansiktet talar. Om en snett placerad blå glasvägg mitt i Berlin.
Minnets rörelser fortsätter in i nuet, skriver författaren i sitt förord, in i en samtid där antidemokratiska och rasistiska ideologier åter vinner mark. Att minnas och berätta är akut, både i dag och för framtiden.
Samtidigt med dessa essäer utger Bokförlaget Korpen Helga Krooks sviter: Flod Blad Klänningar.
Helga Krook är poet och översättare. Hon debuterade med diktsamlingen Bildvägg 1997 och utgav senast en box med böcker av fem fiktiva författare, Minnesrörelser 2015. Hon undervisar i kreativt skrivande vid Linnéuniversitetet.
Kort sagt är Hur många gånger kan en historia dö? en bok att tänka med. Du borde köpa den och läsa den och tänka med den. Du borde följa det spår av stycken som Krook lagt ut och sedan finna en egen riktning bortom dem. Krook gestaltar ett tillstånd, ett ögonblick av koncentration som blir möjligt att nå för den som förmår balansera mellan lyssnandet och hörandet. På det hela taget tror jag mer på den sortens åminnelse än på minnesdagar, monument och museer.
Gustaf Johansson, Respons
Det är ett pågående arbete inte bara i minneskonst i dess bemärkelse av arkivarbete: att återberätta de mördades historia. Det är också en inövning i den uthärdelse det kräver att hitta och befinna sig på de platser där övergreppen ägde rum, och i ett nästa steg att avslöja de förfalskade och förintade minnena och den iscensatta glömska som drabbade offren efter döden
Göran Sommardahl, Aftonbladet
Flod Blad Klänningar ges ut tillsammans med essäsamlingen Hur många gånger kan en historia dö, vilken kretsar kring frågan om hur det är möjligt att skriva om förintelsen. Den innehåller läsningar och tolkningar av en rad andra konstnärer och författares bearbetningar av temat (Steve Sem-Sandberg, Aris Fioretos, Nelly Sachs, Susan Hiller, Yael Hironski m. fl.). Diktsamlingen och essäboken fungerar utmärkt åtskilda, men diktsamlingen vinner på att läsas tillsammans med essäboken, då essäernas många frågor kopplade till historia och tystnad, lyssnande och skrivande ljuder och genljuder även i diktsamlingen.
Felicia Stenroth, Örnen och kråkan
ISBN: 978 91 88383 65 5
Första upplagan 2020
112 sid. Trådbunden. Danskt band.
Ca pris: 165 kr.
Helga Krook, Stockholm, mars 2020. Foto: Karl Gabor.
En kommentar
Kommentarer är inaktiverad
[…] Samtidigt med dessa sviter utger Bokförlaget Korpen Helga Krooks essäsamling Hur många gånger kan en historia dö. […]