Hannah Arendt, Golda Meir och Ethel Rosenberg förenas av en övertygelse, en hängivenhet som går utanpå allt annat. De omfattade verkligen inte samma föreställningar eller målsättningar, men de binds ändå samman av något vi kan inspireras av.
Berg är nog inte är till för att flyttas, men däremot är de lämpliga att bestiga: däruppifrån är ju utsikten om inte oändlig så i alla fall ganska häpnadsväckande. En annan värld är möjlig, och det första ledet i att förverkliga den insikten är att åtminstone vistas ett tag bland människor som inte givit upp, som fortfar att se möjligheter, som tänker, inte det otänkbara, utan det möjliga. Som Arendts motto löd, ”denken ohne Geländer”: att våga tänka utan ledstänger.
Detta är en del av texten om Hermele De hängivna. Läs mer
Kenneth Hermele
Fruktar inget, ångrar inget
Ethel Rosenberg, atombomben och kalla kriget
Ethel Rosenberg avrättades för spioneri tillsammans med sin man Julius den 19 juni 1953. Sedan dess har hon varit föremål för lika mycket beundran som avståndstagande, en kalla krigets hjältinna eller en förrädare. Var hon skyldig?
Hur kunde hon välja döden och att göra sina pojkar föräldralösa hellre än att samarbeta med FBI i jakten på kommunister? Spelade det någon roll att nästan alla i Rosenbergaffären var judar, de åtalade, vittnena, försvarsadvokaterna, åklagarna, domaren?
Kenneth Hermele låter oss först ta del av Ethel Rosenbergs egen berättelse i den nyskrivna monologen Så länge jag andas. På den följer en fyllig essä – Hon synade bluffen – som placerar in Ethel Rosenberg i jakten på en bättre värld, i kalla kriget, i kommunisthetsens USA, i terrorbalansens skrämmande verklighet.
Detta är en del av texten om Hermele Ethel Rosenberg. Läs mer
Kenneth Hermeles pjäs I krig och fred skildrar Golda Meir, en av Israels viktigaste ledare, hennes framgångar och nederlag, hennes kärlekar och kompromisser, från grundandet av staten Israel till de svåra förlusterna i Jom Kippurkriget.
Golda Meir hade en unik levnadsbana, en kvinna bland världens mäktigaste ledare, en sionistisk pionjär, en socialistisk idealist, en sekulär judinna som tvangs ge efter för de ultaortodoxa. Och till sist, efter kriget, en förlorare, en politiker som tiden sprungit förbi.
Detta är en del av texten om Hermele Golda Meir. Läs mer
Jag överger ingen för att han tänker fel, säger Hannah i Kenneth Hermeles nyskrivna pjäs Hannah Arendts tio prövningar. Här framträder Arendt i helfigur: nydanande, klassiskt bildad, radikal, vänkär, skämtsam, sarkastisk. De egenskaper som gjorde henne till en av nittonhundratalets mest inflytelserika tänkare och en originell politisk teoretiker.
Arendt fick många vänner och många fiender, mycket på grund av det begrepp som skulle sprida hennes namn över världen: ”den banala ondskan”. Var detta uttryck välfunnet – eller ett hugskott som slog fel?
Om detta resonerar Kenneth Hermele i bokens avslutande essä.
Detta är en del av texten om Hermele Den banala ondskan …. Läs mer
Hur kan människor leva tillsammans i en stad även med skillnader vad gäller geografiskt ursprung, traditioner och religion? Göteborg har ända sedan grundandet varit en mångkulturell stad och i historieskrivningen brukar holländarna som byggde staden, de många tyska köpmännen och de brittiska entreprenörerna nämnas. Men Göteborg har också en lång och innehållsrik judisk historia, inte minst under 1800-talet då judar var högst delaktiga i stadens ekonomiska, kulturella och politiska liv.
Plats i staden lyfter fram en för många okänd berättelse om judisk invandring och integration i staden. Frågor om relationer mellan invandrare och mottagarsamhälle är i dag aktuellare än någonsin. Den judiska invandringen till Sverige har pågått under olika historiska skeden och har också nästan alltid mött motstånd, ibland med uppenbart främlingsfientliga argument. Boken bidrar med historiska perspektiv på frågor som är aktuella även i vår samtid.
Detta är en del av texten om Lundqvist Plats i staden. Läs mer
Dikter
En antologi för Ukraina
Karin Brygger & Helga Krook (red.)
Dikten har i alla tider kunnat tradera motstånd och medmänsklighet. Den kan vara en öppen, sårbar plats där man kan andas, mötas. En fri dikt är i sig själv ett försvar för det fria ordet.
Detta är några av tankarna bakom det upprop som poeterna och denna boks redaktörer, Karin Brygger och Helga Krook, skickade ut på fjärde dagen av Rysslands folkrättsvidriga krig mot det fredliga Ukraina.Med denna antologi visar 102 poeter och översättare på många olika språk sitt stöd till det ukrainska folket. Allt är nyskrivet eller nyöversatt.
Du som köper den här boken bidrar också. Överskottet från försäljningen går till den ukrainska poeten Serhij Zjadans hjälpinsamling i Charkiv.
Detta är en del av texten om Dikter: En antologi för Ukraina. Läs mer
För att ta del av Bokförlaget Korpens nyheter följ oss på sociala medier:Facebook, Instagram, Linkedin, Twitter. I Korpens podd samtalar förlagets författare om aktuella böcker.
År 2018 reste Karin Brygger och Ivar Frischer till Hamburg för att på plats fortsätta flera års sökande i spåren efter Ivar Frischers mor Ester, som överlevde Förintelsen. Resan blev en del i ett redan tidigare påbörjat litterärt projekt som hösten 2019 utkommer i två volymer: Estera och Stationer.
Estera är en dokumenterande essä som gräver fram ny kunskap om ett livsöde. Essäistik kombineras med fotografi i detta minnesarbete. Estera tangerar biografin men misslyckas gång på gång med att foga in sig i den traditionella biografins ramar eftersom verket utgår från en människa som valde att i hög grad inte berätta om sitt liv. Därmed synliggörs inte bara hur ett personligt livsöde präglat av tystnad tänjer på biografins traditionella form, utan också att genren vittneslitteratur idag är stadd i förändring.
Bokförlaget Korpen publicerar böcker om samhälle och politik, kultur och historia, om konst, filosofi och teater. Korpen ger ut prosa, poesi och essäer. Den röda tråden i utgivningen är egensinnigheten och nyfikenheten. Samt ett visst mått av oräddhet och gott humör.
