När konst idag möter företagande händer det något: Kapitalism är inte längre att betrakta som en sjukdom att kurera. Kapitalism blir ett tillstånd att kuratera – med Schwung!
Vilka utmaningar möter de som kuraterar kapitalism? Och hur gör de i praktiken? I nio initierade studier av kuraterad kapitalism, dokument från upptäcktsfärder inifrån världar där konst ofta på oväntat sätt hybridiserats med företagande, slår vi följe med den internationella konstvärldens kuratorer, konstnärer, kritiker, mecenater och konstföretagare inom denna expanderande kulturekonomi.
Detta är en del av texten om PGdM VII • Schwung. Läs mer
Är företag konstverk om företagande är en konstnärlig handling? Den moderna och samtida konsten är vidgad till att omfatta performances, happenings, installationer och andra former som kräver lika noggrann organisering som annan produktion.
Sådana konstföretag kan bli modeller för annat företagande som också skapar estetiska värden och upplevelser. Tekniker, publiken och kritikerna samverkar med konstnärer för att skapa konstföretag. Hur går detta till? Hur har konstnärer inom teater själva artikulerat vad detta estetiska företagande handlar om? Hur kan företagshandling ge konsten liv i konstföretaget?
Om företagare är konstnärer så kan vi lära oss företagsekonomi av konstnärer. Många konstnärer är entreprenörer och fungerar som ledare. Deras företagsledningsfilosofi som står mitt emellan ”vetenskapens är” och ”etikens bör” är ”estetiken”.
Estetiken är en praktisk handlingsfilosofi som hjälper oss begripa utan språkliga begrepp, begeistra som gångna tiders myter, befria oss från konventioner och berusar oss med sin dionysiska entusiasm.
Estetiskt ledarskap lockar människor att befolka företagen som nu också kommer beundras som sköna och sublima. Men estetiken är också en riskabel balansgång mellan totalisering och banalisering.
Om det normativas betydelse för företagens, industrins och teknologins ekonomi
Strävan mot ordning hittar man också i Företagshandlingens världar. Lagar, regler och maximer förvandlar ”Bör” till ”Är” det vet både juristerna och de praktiska filosoferna.
Det kan handla om Etik som strävar efter att visa vilka handlingar som är goda eller onda. Den naturliga handlingens värld tyglas till en konstgjords värld. De som reglerar tekniken och industrin är oftast ingenjörer. De använder teknisk standardisering för att skapa ordning. Men hur undviker man överorganisering? Tragiskt nog driver oss ordningslusten att fortsätta.
Doktor Kant och den oekonomiska rationaliseringen utgör band II av Pierre Guillet de MonthouxsFöretagets filosofi I-VIII.
Detta är en del av texten om PGdM II • Doktor Kant…. Läs mer
Upptäck hur alla stora ekonomer sedan sjuttonhundratalet varit företagsekonomer. Upptäck också hur filosofiska de själva och deras vänner varit.
Läs hur självklart det var för de skotska filosoferna att presentera sig som ”moralfilosofer”. Abstrakta modeller är bara toppen den ekonomiska vetenskapens isberg som fått sin flytkraft av konkret kunskap om vad människor gör i sina företag. Lär om feodalgodsens, producent- och konsumentkooperativens, handelsskeppens företagsekonomi; allt är långt ifrån bolag och aktiebolag som vi tror idag!
Vad gör handelsmännen på marknaden, hur skapas mat i jordbruket, hur tillverkas varor i fabriken och hur blir nationer rika och välmående? Hur löser man sociala problem med företag och hur kan äventyrslusta bli till företagande?
Detta är en del av texten om PGdM III • Läran om företaget. Läs mer
Om penningens makt och maktens penning från Knapp till Friedman
Varför bråkade Keynes med Hayek? Hur kunde Ludwig van Mises se demokratins undergång i Georg Friedrich Knapps penninglära?
Vilken penningordning gynnar företagandet och samhället bäst? Är pengar en vara som alla andra? Eller skall staterna skapa en penningordning inom vilken företagen kan blomstra? Är kanske penningen det ekonomiska språk som gör det möjligt för företag att kommunicera på marknader? Läran om pennigen är egentligen två läror om penningen – men vilken skall vi tro på?
”Företag” sysselsätter numera de flesta inom såväl privat som offentlig verksamhet. ”Företagande” syftar till att skapa förutsättningar för mänskligt handlande och ekonomiskt välstånd. ”Företagsekonomi” är det högskoleämne som idag globalt drar flest studenter.
Dessa studenter vill lära hur företag kan gynna globalt välstånd och hur de skall handla i sina företag för att skapa det Goda, det Sanna och det Sköna. Företagsekonomin har därför ett ansvar att hjälp unga företagsekonomer reflektera över ekonomins stora globala ödesfrågor.
Detta är en del av texten om Företagets filosofi I-VIII. Läs mer
