Inför EU-toppmötet i Göteborg 2001 gjordes stora ansträngningar för att skapa dialog mellan aktivister och makthavare. Men när USA:s president anlände stängde polisen in 600 aktivister på Hvitfeldstka gymnasiet.
Följden blev fyra dagars tumult som gått till den svenska politiska historien som “Göteborgshändelserna”. Vad var det egentligen som skedde? Vad hände i kulisserna? Vem fattade besluten?
I En delad värld gör Hans Abrahamsson en forskningsresa genom arkiv i Stockholm och Washington, han talar med poliser, aktivister och experter vid USA:s säkerhetsorgan och han deltar i World Social Forum liksom i FN- och Världsbankskonferenser. Abrahamssons avslöjanden var när En delad värld första gången publicerades sensationella – och boken kan läsas som en thriller.
Detta är en del av texten om Abrahamsson En delad värld. Läs mer
Ett bord med utsikt är en uppdiktad dokumentär om en förfärligt vanlig man som bosätter sig på en restaurang. Inte vilken som helst, utan den tidens gourmettempel i Göteborg: Sofus på Avenyn.
Mycket mat förekommer i boken: Sjötunga meuniére, Rapphöna Forestière, Hummer Armoricaine, Anka Alcantara och en hel del chablissås.
I berättelsen förekommer även en hel del mer eller mindre märkliga personer: den vitsberoende servitören Prawitz Larsson, den gåtfulla servitrisen Marja Blink, rotfruktsleverantören Gunnar Gandhi, Russel Bjure som kallpratar så att käften går varm, språkvetaren Rigmor Mjukman – expert på pluskvamperfekt i genusperspektiv, Charlton Nylén från Finngösa, Benito Bengtsson, Per Capita, Werner von Schadenfreude, Lasse Lönndahl och många andra.
Detta är en del av texten om Ett bord med utsikt. Läs mer
Våren 2016. Det är då bubblan spricker. Smällen hörs över hela Sverige. Stampenkoncernens skuldberg är en bra bit över en miljard kronor. Konkurs är nära till hands. Men Stampen klarar sig med rekonstruktion. I Svenska Mässan sitter nyhetshungriga reportrar och lyssnar på vad Peter Hjörne har att säga.
Nittio år tidigare, alltså år 1926, hade en annan Hjörne inte heller det så lätt med finanserna. Men farfar Harry Hjörne lyckades genom hårt arbete och smarta idéer rädda Göteborgs-Posten från nedläggning och på sikt göra den till en av landets största och mest lönsamma morgontidningar.
På många håll rasar diskussioner om konstföremål som visas på de stora etnografiska museerna i världens metropoler. Många museisamlingar är tätt sammanvävda med kolonialismens historia. Krav på återbördande till ursprungsländerna växer sig allt starkare.
I början av 1930-talet överfördes 89 textilier från Paracas-halvön i Peru till Göteborgs museum. Bland dem fanns den mytiska väven ”El Calendario”. År 2008 krävde Peru att Paracastextilierna återlämnades.
I denna bok skildrar Björn Sandmark, som då var kulturchef i Göteborg och central för händelseförloppet, initierat den process som ledde fram till att Göteborgs stad återlämnade ”El Calendario” till Peru. Sandmarks beskrivning reser en rad principiella frågor.
Detta är en del av texten om Sandmark & Ljungberg Paracas. Läs mer
Visst kan man dansa efter Auschwitz samlar och fogar samman individuella och kollektiva minnen. Den skildrar fragment av Göteborgs judiska historia. Det är en bok som vill förändra och lägga till viktiga bitar till de redan skrivna minnena, det som »är» en stads historia. Bokens fragment förskjuter perspektivet och förändrar därmed berättelsen om en plats och dess befolkning.
Albin Ström var den svenska arbetarrörelsens Gossen Ruda. Han var drängen, sjömannen, byggnadsarbetaren och fängelsekunden som aldrig kunde underordna sig auktoriteter.
Ändå lyckades han bli ordförande i den göteborgska fackföreningsrörelsens samorganisation samt sitta som socialdemokratisk stadsfullmäktige- och riksdagsledamot. Han hade ett eget vänstersocialistiskt parti och en egen tidning i vilken han drev med alla S- och K-märkta pampar samt med borgarbrackorna. Albin Ström representerar det frihetliga spåret i svensk arbetarrörelse.
Johan Lönnroth är matematiker och nationalekonom och har skrivit en rad böcker, huvudsakligen om ekonomisk idéhistoria. Han har suttit i Göteborgs kommunstyrelse och i riksdagen och var åren 1999 till 2003 vice ordförande i Vänsterpartiet. Johan Lönnroth har förtjänstplakett för lång och trogen tjänst i den göteborgska fotbollens gärsgårdsserier. Korpen har utgivit boken Johan Lönnroth och det frihetliga spåret i svensk arbetarrörelse (2017).
