Posts Tagged: Göteborgs historia

Peter Lenken

Ett bord med utsikt

Ett bord med utsikt är en uppdiktad dokumentär om en förfärligt vanlig man som bosätter sig på en restaurang. Inte vilken som helst, utan den tidens gourmettempel i Göteborg: Sofus på Avenyn.

Mycket mat förekommer i boken: Sjötunga meuniére, Rapphöna Forestière, Hummer Armoricaine, Anka Alcantara och en hel del chablissås.

I berättelsen förekommer även en hel del mer eller mindre märkliga personer: den vitsberoende servitören Prawitz Larsson, den gåtfulla servitrisen Marja Blink, rotfruktsleverantören Gunnar Gandhi, Russel Bjure som kallpratar så att käften går varm, språkvetaren Rigmor Mjukman – expert på pluskvamperfekt i genusperspektiv, Charlton Nylén från Finngösa, Benito Bengtsson, Per Capita, Werner von Schadenfreude, Lasse Lönndahl och många andra.

Göteborgs-Posten inifrån

39 journalister berättar om ett tidningshus

 

Våren 2016. Det är då bubblan spricker. Smällen hörs över hela Sverige. Stampenkoncernens skuldberg är en bra bit över en miljard kronor. Konkurs är nära till hands. Men Stampen klarar sig med rekonstruktion. I Svenska Mässan sitter nyhetshungriga reportrar och lyssnar på vad Peter Hjörne har att säga.

Nittio år tidigare, alltså år 1926, hade en annan Hjörne inte heller det så lätt med finanserna. Men farfar Harry Hjörne lyckades genom hårt arbete och smarta idéer rädda Göteborgs-Posten från nedläggning och på sikt göra den till en av landets största och mest lönsamma morgontidningar.

Björn Sandmark & Ann-Marie Ljungberg

Paracastextilierna i Göteborg

Vem äger det globala kulturarvet?

På många håll rasar diskussioner om konstföremål som visas på de stora etnografiska museerna i världens metropoler. Många museisamlingar är tätt sammanvävda med kolonialismens historia. Krav på återbördande till ursprungsländerna växer sig allt starkare.
I början av 1930-talet överfördes 89 textilier från Paracas-halvön i Peru till Göteborgs museum. Bland dem fanns den mytiska väven ”El Calendario”. År 2008 krävde Peru att Paracastextilierna återlämnades.
I denna bok skildrar Björn Sandmark, som då var kulturchef i Göteborg och central för händelseförloppet, initierat den process som ledde fram till att Göteborgs stad återlämnade ”El Calendario” till Peru. Sandmarks beskrivning reser en rad principiella frågor.

Anne Johansson

Hemliga kliniken

Rosengrenskas arbete med vård för papperslösa

Det finns många goda krafter i Sverige. Människor som i det tysta är engagerade för att försvara mänskliga rättigheter. Dessa rättigheter enades världens länder om redan vid andra världskrigets slut och de har sedan dess varit ett rättesnöre i våra moderna demokratier.

I Hemliga kliniken berättas historien om de frivilliga i Rosengrenska stiftelsen som sedan 1998 gjort viktiga insatser för att försvara alla människors lika värde och rätt till bästa möjliga hälsa.
   Boken beskriver också det politiska spelet och avgörande skeden i svensk flyktingpolitik med fokus på opinionsbildning, debatt och beslut som rör mänskliga rättigheter för asylsökande och papperslösa flyktingar.