Dikten har i alla tider kunnat tradera motstånd och medmänsklighet. Den kan vara en öppen, sårbar plats där man kan andas, mötas. En fri dikt är i sig själv ett försvar för det fria ordet.
Detta är några av tankarna bakom det upprop som poeterna och denna boks redaktörer, Karin Brygger och Helga Krook, skickade ut på fjärde dagen av Rysslands folkrättsvidriga krig mot det fredliga Ukraina. Med denna antologi visar 102 poeter och översättare på många olika språk sitt stöd till det ukrainska folket. Allt är nyskrivet eller nyöversatt.
Du som köper den här boken bidrar också. Överskottet från försäljningen går till den ukrainska poeten Serhij Zjadans hjälpinsamling i Charkiv.
Tomas Forsers publicistik, men också hans gärning som lärare och teaterman, präglas av ansvar i ordets dubbla betydelse av ”att gå i svaromål”: att ta ansvar för sina ord och handlingar, och att besvara den som frågar eller ifrågasätter.
Det är en hållning som utmärker varje public intellectual som vill göra skillnad i en kritisk offentlighet. Det är en hållning som utmärker Tomas Forser.
Det finns inget surmulet över honom. Nästan aldrig gnäller han över sedernas och ungdomens förflackning. Tvärtom har han påfallande lätt för att entusiasmeras, oavsett om föremålet är en lärd studie i rysk avantgardekonst, en nyskapande klassikertolkning eller en fotbollsmatch på tv.
Texterna i denna bok är skrivna just när coronapandemin brutit ut. Då ingen ännu visste, liksom inget vet ännu, hur händelseförloppet skulle utveckla sig eller vilka dess konsekvenser kommer att bli.
Trettiofem röster om Covid19 och kulturen handlar om pandemin, dess följder och den oro den sprider, om vardagen under de restriktioner den påtvingar oss och, slutligen, om konstens förmåga att både dokumentera och lindra mänskligt lidande. I boken berättas om hur musik, bildkonst och litteratur genom historien tillkommit under svåra kriser och förmått överskrida till synes hopplösa situationer.
Vid tiden för sin prosadebut med novellsamlingen Västerut arbetade Hilma Strandberg på telegrafstationen i Fjällbacka. Hilma Strandberg kom från en kulturell och högborgerlig familj i Stockholm, närde litterära drömmar och greps av tidens upprorsanda. Den s.k. genombrottslitteraturen och dess estetiskt-politiska utmaningar förvandlade i ett slag hennes föreställningar om författarens roll.
Och det var i mötet med den bohuslänska kustkulturen och dess auktoritära samhällsmönster som de nya lärornas verkliga betydelse och möjligheter framstod i hela sin vidd. Hon ville rapportera vad hon sett med egna ögon.
Västerut utkom första gången 1887.
Hilma Angered-Strandberg (1855-1927) var under sin levnad en av Sveriges mest lästa författare. Genom Bokförlaget Korpens utgåva av hennes Skrifter i urval kan nu detta bortglömda författarskap återupptäckas.
Korpen utger samtidigt Lilian Permes Hilma Angered-Strandberg: en levnadsteckning.