Inlägg märkt: Hannah Arendt

Kenneth Hermele Den banala ondskan har Ni…

Kenneth Hermele

Den banala ondskan har Ni åter missförstått

Hannah Arendts prövningar

Jag överger ingen för att han tänker fel, säger Hannah i Kenneth Hermeles nyskrivna pjäs Hannah Arendts tio prövningar.
Här framträder Arendt i helfigur: nydanande, klassiskt bildad, radikal, vänkär, skämtsam, sarkastisk. De egenskaper som gjorde henne till en av nittonhundratalets mest inflytelserika tänkare och en originell politisk teoretiker.
Arendt fick många vänner och många fiender, mycket på grund av det begrepp som skulle sprida hennes namn över världen: ”den banala ondskan”. Var detta uttryck välfunnet – eller ett hugskott som slog fel?
Om detta resonerar Kenneth Hermele i bokens avslutande essä.

existens_omslag_4

Bernt Gustavsson

Tänkande om existensens villkor

Från tidiga livsfilosofer till senare tids existentialister

Livs- och existensfilosofi har under vissa tider blivit till något centralt för många människor. Tankar om existensens villkor är en exposé över tänkandet om människans existens, från tidiga livsfilosofer som Epikuros och Epiktetos till senare tids existentialister.

Vi får möta olika tänkare såsom Sören Kierkegaard, Arthur Schopenhauer och Friedrich Nietzsche, med det gemensamma att de tänker över människans existens på ett nytt och banbrytande sätt. Människan har ett fritt utrymme att överskrida sina egna betingelser och se nya möjligheter för sitt liv.

pa_flykt_omslag

Erik Tängerstad

På flykt

En essä om politiskt sönderfall

Krav på att stänga gränser, bygga murar, resa hinder och jaga bort flyktingar blir alltmer högröstade. Runt om i världen begår unga män spektakulära massmord i politiska syften. Terrorism liksom terrorismbekämpning undergräver förtroendet för politiska institutioner. Europeiska Unionen hotas av sönderfall. Populister och demagoger vinner politiskt inflytande. Vi befinner oss alla på flykt.

På flykt är en personligt hållen essä om vår tids politiska konflikter. Många av dessa konflikter kan förstås, hävdar Erik Tängerstad i Hannah Arendts efterföljd, som en förskjutning av relationen mellan makt och våld. Det vi nu ser är ingenting annat än våldsamma reaktioner mot utbredningen av den moderna rätts- och välfärdsstaten. Med auktoritär grabbighet och klanmentalitet bekämpas mänsklig frigörelse.