Hilma Angered-Strandbergs roman Lydia Vik ger en levande bild av hur det kunde vara att växa upp i det övre borgerskapet i Stockholm, att vistas på internat och att vara sällskapsdam på ett grevligt slott i södra Sverige årtiondena efter artonhundratalets mitt.
Romanens huvudperson är en modern kvinna. Synen på äktenskapet var oerhört radikal för tiden, vilket både Lydia Vik och hennes författare fick erfara. Lydia Vik väljer också till slut ett för många läsare oväntat sätt att se på liv, kärlek och diktande.
Lydia Vik är en innehållsrik roman. Den satiriska penna som beskriver livet på ett förstenat slott roar än idag, liksom pratet, ätandet och drickandet när en konstnärs- koloni samlas på krogen. Romanen är en av ytterst få realistiska skildringar av flickors uppväxt under det svenska artonhundratalet.
Detta är en del av texten om Hilma Angered-Strandberg Lydia Vik. Läs mer
Hilma Angered-Strandberg är den enda svenska kvinna som levt som immigrant i Nordamerika och skrivit om landet i skönlitterär form. I Den nya världen skildras det hårda immigrantlivet främst genom kvinnliga karaktärers ögon.
Läsaren får en bred bild av Amerika åren runt 1890. Små och stora städer skildras inifrån, liksom mindre orter och landsbygd. Skilda sociala miljöer öppnar sina dörrar ibland på glänt, ibland på vid gavel. Detta är en tid i Amerika som ofta skildrats på film, men i Den nya världen ryms varken mondän överklass eller romantiska cowboys, och inte heller europeiska nybyggare som strävsamt röjer mark. Livet är ett annat.
Detta är en del av texten om Hilma Angered-Strandberg Den nya världen. Läs mer
Vid tiden för sin prosadebut med novellsamlingen Västerut arbetade Hilma Strandberg på telegrafstationen i Fjällbacka. Hilma Strandberg kom från en kulturell och högborgerlig familj i Stockholm, närde litterära drömmar och greps av tidens upprorsanda. Den s.k. genombrottslitteraturen och dess estetiskt-politiska utmaningar förvandlade i ett slag hennes föreställningar om författarens roll.
Och det var i mötet med den bohuslänska kustkulturen och dess auktoritära samhällsmönster som de nya lärornas verkliga betydelse och möjligheter framstod i hela sin vidd. Hon ville rapportera vad hon sett med egna ögon.
Västerut utkom första gången 1887.
Hilma Angered-Strandberg (1855-1927) var under sin levnad en av Sveriges mest lästa författare. Genom Bokförlaget Korpens utgåva av hennes Skrifter i urvalkan nu detta bortglömda författarskap återupptäckas.
Hilma Angered-Strandberg föddes 1855 i Stockholm, som dotter till juristen och ständige sekreteraren i Svenska Akademien Carl Gustaf Strandberg och hans hustru Eva Helleday.
Hon utbildade sig till telegrafist och blev 1883 föreståndare för telegrafstationen i Fjällbacka. I det lilla fiskeläget debuterade hon som författare. Hon umgicks i liberala kretsar i Göteborg och skrev kraftfullt realistiskt om det schartauanska prästväldet i Bohuslän.
Trettiotre år gammal emigrerade hon till Amerika, där hennes fästman väntade. Efter sex år, och efter att ha förlorat sina två barn, återvände hon till Sverige och slog sig så småningom ner i Falköping.
Den svåra emigranttillvaron i Amerika skildrade hon i kritikerrosade romaner och noveller. Hon var då en av Sveriges mest lästa författare. År 1924 utkom hennes sista bok och tre år senare avled hon i Merano i Italien.
Hilma Angered-Strandbergs frihet begränsades av många faktorer, och med tiden av en bräcklig hälsa, men kampen för frihet, sanning och äkthet i liv och skapande pågick till sista andetaget.
Detta är en del av texten om Lilian Perme: Hilma Angered-Strandberg. Läs mer
