Posts Tagged: Karl Marx

Pierre Guillet de Monthoux

Läran om företaget

Från Quesnay till Keynes

 

Upptäck hur alla stora ekonomer sedan sjuttonhundratalet varit företagsekonomer. Upptäck också hur filosofiska de själva och deras vänner varit.

Läs hur självklart det var för de skotska filosoferna att presentera sig som ”moralfilosofer”. Abstrakta modeller är bara toppen den ekonomiska vetenskapens isberg som fått sin flytkraft av konkret kunskap om vad människor gör i sina företag. Lär om feodalgodsens, producent- och konsumentkooperativens, handelsskeppens företagsekonomi; allt är långt ifrån bolag och aktiebolag som vi tror idag!

Vad gör handelsmännen på marknaden, hur skapas mat i jordbruket, hur tillverkas varor i fabriken och hur blir nationer rika och välmående? Hur löser man sociala problem med företag och hur kan äventyrslusta bli till företagande?

Pierre Guillet de Monthoux

Handling och existens

Anarkoexistensiell analys av projekt, företag och organisation

När en groda som liknar Jean Paul Sartre dyker upp ur Bakunins badkar inser du att Företag betyder Handling för frihet och att Projekt innebär en riskfylld revolt mot orättvisor.

Engagemang är grundbulten i företagsekonomin och anarkisternas och existentialisternas filosofi kan skrota mystifikationer som påstår vi är små kraftlösa brickor i ett stort ekonomiskt system. 

Gör revolt! Lita på din spontanitet! Företagshandling är direkt aktion. Men se upp när revolten blir revolution. Våren blir kort om byråkraterna tar över makten!

Handling och existens utgör band I av Pierre Guillet de Monthouxs Företagets filosofi I-VIII.

 

Peter Ekström

Att placera sig själv i historien

Konst och marxism

År 2018 fyller Karl Marx 200 år och det är 50 år sedan Parisrevolten 1968. Men marxismen är inte bara ett minne, marxismen är aktuell.
Konsten har länge varit ett hett diskussionsämne för marxister. Karl Marx och Friedrich Engels var båda konstintresserade och skrev en hel del om konst. Allt sedan dess har diskussionen fortsatt.
I Att placera sig själv i historien redogör Peter Ekström för denna yviga debatt. Hans syfte är delvis att ge en introduktion till den marxistiska konstdiskussionen. Men främst har han undersökt om det finns någonting av den som fortfarande är giltigt och användbart idag.
   Att placera sig själv i historien är en dialog och diskussion med Karl Marx, Friedrich Engels, Vladimir Lenin, Mao Zedong, Josef Stalin, György Lukács, Bertolt Brecht, John Berger, Griselda Pollock, Fredric Jameson, Jan Myrdal, Johan Ehrenberg och många andra. Det handlar om konstens ursprung, om realism, om moral, om konstens beroende eller oberoende, om sanning och lögn och om fantasi.

Sal Restivo

Den sociologiska världsbilden

En humanistisk välskriven introduktion till det sociologiska perspektivet, och särskilt till den sociologi som ägnar sig åt att samtidigt förstå, förklara, kritisera och förbättra människans villkor.

Sal Restivo presenterar först det sociologiska perspektivets historiska utveckling och de centrala sociologiska tänkesätten. Han redogör för klassiska sociologiska begrepp och idéer och deras upphovsmän: Saint-Simon, Comte, Durkheim, Weber, Simmel, Tönnies, Marx. Därefter åskådliggör Restivo det sociologiska perspektivet genom analyser av jaget, kärleken, religionen, matematiken, vetenskapen och den globala världsordningen.

Sociologin presenteras här som en väsentlig del av den intellektuella apparat som vi behöver för att förstå oss själva och världen vi lever i och för att lösa de personliga, samhälleliga och ekologiska problem vi möter.

Joachim Israel

Om relationistisk socialpsykologi

Joachim Israel undviker att kalla sin ståndpunkt för interaktionistisk, fastän likheterna är många. Interaktionismen undersöker främst människors samspel, de mellanmänskliga relationerna. Den relationistiska socialpsykologin tar sin utgångspunkt i människans sätt att relatera sig till hela sin omvärld, inte enbart till andra individer, utan också till ting, till grupper och till samhällets institutioner.

Israel avhandlar kunskapsteoretiska problem, presenterar och diskuterar Piagets teori om kunskapens utveckling, avhandlar Marx' och Meads relationistiska ansatser och tillämpar sin teoretiska ståndpunkt vid en undersökning av de s. k. mentala sjukdomstillstånden.

Joachim Israel (1920-2001) var professor i sociologi och en av Sveriges mest framträdande och stridbara samhällsvetare.