Inlägg märkt: kulturhistoria

Ingalill Andreasson

Töser ville jag inte ha

Bohuskustens fruntimmer. Kärva öden, de flesta födde sex, sju, tio ungar. Några dog. Små töser blev fort pigor. Vad har vi hört
om dem? Envis, sträng, ilsken. Fattig. Snäll. Rolig. Trägen. Barnamörderska? Sant eller osant?

Ingalill Andreassons Töser ville jag inte ha  följer ett dussin tidstypiska unga flickors väg genom livet, via deras brev och foton, via husen de levde i, männen de levde med – eller utan. Med stöd av fakta och av hur de formades av  sill och sten, präster och sprit. Från nödår, genom krigsåren, ända fram till hemmafruarnas sextiotal. Drygt hundra års kvinnoliv.

Peter Lenken

Ett bord med utsikt

Ett bord med utsikt är en uppdiktad dokumentär om en förfärligt vanlig man som bosätter sig på en restaurang. Inte vilken som helst, utan den tidens gourmettempel i Göteborg: Sofus på Avenyn.

Mycket mat förekommer i boken: Sjötunga meuniére, Rapphöna Forestière, Hummer Armoricaine, Anka Alcantara och en hel del chablissås.

I berättelsen förekommer även en hel del mer eller mindre märkliga personer: den vitsberoende servitören Prawitz Larsson, den gåtfulla servitrisen Marja Blink, rotfruktsleverantören Gunnar Gandhi, Russel Bjure som kallpratar så att käften går varm, språkvetaren Rigmor Mjukman – expert på pluskvamperfekt i genusperspektiv, Charlton Nylén från Finngösa, Benito Bengtsson, Per Capita, Werner von Schadenfreude, Lasse Lönndahl och många andra.

Karin Brygger & Ivar Frischer

Estera

Essä

 

År 2018 reste Karin Brygger och Ivar Frischer till Hamburg för att på plats fortsätta flera års sökande i spåren efter Ivar Frischers mor Ester, som överlevde Förintelsen. Resan blev en del i ett redan tidigare påbörjat litterärt projekt som hösten 2019 utkommer i två volymer: Estera och Stationer.

Estera är en dokumenterande essä som gräver fram ny kunskap om ett livsöde. Essäistik kombineras med fotografi i detta minnesarbete. Estera tangerar biografin men misslyckas gång på gång med att foga in sig i den traditionella biografins ramar eftersom verket utgår från en människa som valde att i hög grad inte berätta om sitt liv. Därmed synliggörs inte bara hur ett personligt livsöde präglat av tystnad tänjer på biografins traditionella form, utan också att genren vittneslitteratur idag är stadd i förändring.

Jacob Needleman

En liten bok om kärlek

Jacob Needleman börjar sin undersökning av kärleken där andra ofta slutar: Vad händer när förälskelsen och passionen svalnat? Myter och historier erbjuder oss insikter om eldfägnd kärlek: förälskelse, svartsjuka, otrohet. Men vår kultur saknar myter och historier, som kan vägleda oss i den uthålliga kärleken, där två människor lever ett helt liv samman. Vilket är syftet med denna typ av kärlek? Och vad är dess värde?

Jacob Needleman ger oss en ny tolkning av varför två människor förenas i kärlek. Svaret är att två människor kan hjälpa varandra i det aldrig avslutade sökandet efter livets mening. Och han föreslår som modell för vårt tänkande och handlande, de sällsynta men sällsamma berättelserna om uthållig kärlek.

Gösta Arvastson

Maskinmänniskan

Arbetets förvandlingar i 1900-talets storindustri

Maskinmänniskan är en etnologisk studie av livet på och kring fyra stora svenska arbetsplatser under 1900-talet: Volvo, SKF, Eriksberg och Götaverken.
Gösta Arvastson har under fem år gjort intervjuer och bedrivit ett omfattande fältarbete i dessa industriella miljöer.

Resultatet har blivit en bred exposé över hur människor formas av industriellt arbete, men också över de former av motstånd och flykt som arbetarna tar till för att skydda sig mot produktionens omänskliga sidor.

Gösta Arvastson är professor emeritus vid Etnologiska avdelningen på Institutionen för kulturantropologi och etnologi vid Uppsala universitet.

ISBN: 9789173740630
1 upplagan 1987. 197 sid. Häftad. Ca pris: 145 kr.