Bohuskustens fruntimmer. Kärva öden, de flesta födde sex, sju, tio ungar. Några dog. Små töser blev fort pigor. Vad har vi hört om dem? Envis, sträng, ilsken. Fattig. Snäll. Rolig. Trägen. Barnamörderska? Sant eller osant?
Ingalill Andreassons Töser ville jag inte ha följer ett dussin tidstypiska unga flickors väg genom livet, via deras brev och foton, via husen de levde i, männen de levde med – eller utan. Med stöd av fakta och av hur de formades av sill och sten, präster och sprit. Från nödår, genom krigsåren, ända fram till hemmafruarnas sextiotal. Drygt hundra års kvinnoliv.
Detta är en del av texten om Ingalill Andreasson Töser vill jag inte ha. Läs mer