När Salvador Allende tillträdde som Chiles president 1970 inledde han omfattande sociala och ekonomiska reformer. De syftade till att frigöra landet från det inflytade USA hade över dess naturtillgångar och välfärdspolitik. Detta frigörelseförsök slogs brutalt ned med militärmakt. Istället för sociala reformer tog ett radikalt nyliberalt experiment sin början.
I Ni, de döda och försvunna skildrarAnn-Marie Ljungberg det dramatiska händelseförloppet före, under och efter militärkuppen. Det politiska och sociala spel som ledde fram till Pinochets maktövertagande beskrivs genom ett antal nyckelaktörers perspektiv. Läsaren får följa med till randen av Stilla havet, till kullarna ner mot Valparaíso, till Santiagos boulevarder, Eldslandet och Punta Arenas och ut till fånglägret på Dawson Island i Magellans sund.
Detta är en del av texten om Ni, de döda och försvunna. Läs mer
Svensk monarki handlar om en familjs girighet och förmåga att upprätthålla sin position i rikets ledning och regelmässigt använda den för egen berikning. Carl XVI Gustaf, hans familj och hovet använder den svenska staten som privat kassakista.
Med ensamrätten till landets högsta befattning har Bernadotter i tvåhundra år systematiskt tillskansat sig pengar, tjänster, egendom, avgifts- och skattefriheter. I det dolda har kungarna byggt upp en mångmiljardförmögenhet. Det handlar om korruption i en skala som få tror är möjlig i vårt land.
Den kungliga korruptionen är ett sinnrikt släktberikningssystem som undgår eller sätter sig över lagar och regler, offentlig insyn, kontroll och varje form av ansvarsutkrävande. Denna bok beskriver kortfattat hur systemet är uppbyggt.
Detta är en del av texten om Den kungliga korruptionen. Läs mer
När coronaviruset drabbade landet gick Oisín Cantwell runt i Stockholm med reporterblocket i fickan. Han talade med riksdagsledamöter och tunnelbanestädare, med sexbutiksföreståndare och krematoriechefer. Resultatet blev en serie ögonblicksbilder av Sverige de dramatiska vårmånaderna 2020.
”Är detta virus det värsta som har hänt mänskligheten sedan andra världskriget?
Jag vet inte. Jag vet bara att det inte är en tillfällighet att dessa kolumner inte gör anspråk på att besvara de stora frågorna.
Men kanske går det att skildra denna världsomspännande tragedi genom den lilla berättelsen och de små ögonblicken.”
Oisín Cantwell är kolumnist på Aftonbladet. Han har tidigare utgivit boken Brott och straff: kolumner i urval (2013).
Detta är en del av texten om Cantwell Svensk vår. Läs mer
Ett bord med utsikt är en uppdiktad dokumentär om en förfärligt vanlig man som bosätter sig på en restaurang. Inte vilken som helst, utan den tidens gourmettempel i Göteborg: Sofus på Avenyn.
Mycket mat förekommer i boken: Sjötunga meuniére, Rapphöna Forestière, Hummer Armoricaine, Anka Alcantara och en hel del chablissås.
I berättelsen förekommer även en hel del mer eller mindre märkliga personer: den vitsberoende servitören Prawitz Larsson, den gåtfulla servitrisen Marja Blink, rotfruktsleverantören Gunnar Gandhi, Russel Bjure som kallpratar så att käften går varm, språkvetaren Rigmor Mjukman – expert på pluskvamperfekt i genusperspektiv, Charlton Nylén från Finngösa, Benito Bengtsson, Per Capita, Werner von Schadenfreude, Lasse Lönndahl och många andra.
Detta är en del av texten om Ett bord med utsikt. Läs mer
»Fångar du något?» ropade Bonnie till den tysta mannen ute i floden.
»Det finns ingen fisk här», svarade han.
»Vi går», sa Mau.
Mannen kom upp ur vattnet, han tog sina skor i handen. Bonnie började skratta.
»Vad är det som är så kul?»
»Vi står mitt i en bild. Men vi är inte med i den.»
»Vad menar du?»
»Det fanns en gång en konstnär som hette Brueghel. Han gjorde tolv målningar, en för årets alla månader, men bara fem av dessa existerar idag. De är värda miljoner! Det här, precis denna plats där vi står, är en av de försvunna och den heter November med svarta. Eller morer. Vi står här, men där borta,», han pekade på den andra sidan, »är det en fågel- fälla, en sådan där bräda som hålls upp med en stötta, och när fågeln promenerar in, så klappar fällan ihop.
»Dem känner jag till», sa Silfo. »Man lägger korn i sådana fällor, som lockbete.»
De betraktade den andra sidan, innan de vände om och gick. Några stora svarta kråkor hade slagit sig ner i träden. »Ett ögonblick», sa Mau, »jag kommer.»
De var halvvägs uppe vid bilen när de hörde skottet. De vände sig om. Mau stack ner i en pistol i byxlinningen och täckte den med sin t-shirt.
»Vad händer?», frågade Bonnie.
Detta är en del av texten om Jesper Brygger Silfo. Läs mer
Vid vår början handlar om vrede, kärlek, kriminalitet och hopp. Ibland om det som finns bortom orden, mellan dem. Texterna har skrivits på många skiftande platser och vid många olika tillfällen, men de formar sig till en livsberättelse. Om vår samtid. Om det som kanske är vår framtid. De handlar om mig. Om dig. Om oss alla. Risken finns att du kommer att känna igen dig. Ta den risken.
Johan Bergström är författare, dramatiker och filmare. Han har bott fem år i London, tolv år i Berlin, några år i Luleå och tre vintrar i nordligaste Norge. Han har gjort långa resor genom Afrika. Förutom sitt konstnärliga arbetet har han jobbat som varvsarbetare, sjöman, trålfiskare och ställningsbyggare. Vid vår början är hans sjätte skönlitterära bok.
Detta är en del av texten om Vid vår början. Läs mer
”Han närmade sig platsen varifrån tonerna kom. Ett fönster stod på glänt. Där fanns en bänk och han slog sig ner. Den av livsglädje sprittande humanismen i dessa sista verk av den gamle musikanten hade fascinerat honom sedan ungdomen. [...] Lundstedt förundrades över att en människa kunde skapa något så friskt och levande med ena foten i graven och likmasken praktiskt taget redan inne i den skröpliga kroppen. Det fanns trots allt en liten rännil av hopp efter revolutionernas utmynnande i skräckvälden och kejsarhusens restauration.”
Den fria illviljan är en akademisk thriller i 30-talsmiljö. Den utspelar sig i Lund, Cambridge och Berlin mot bakgrund av tidens ideologiska och politiska konvulsioner.
Detta är en del av texten om Den fria illviljan. Läs mer
Livskonstnären och samhällsvisionären Joseph Beuys
Joseph Beuys (1921-1986) – allkonstnären, samhällsvisionären och förre stridsflygaren – är i dag mer aktuell än någonsin. Beuys idéer om samhället som ett konstverk, att livet och konsten är oskiljaktiga, passar en uppbruten samtid som kräver gestaltning och därmed skapande människor.
I Varje människa en konstnär tecknar Lasse Ekstrand Beuys centrala idéer, hans konst- och samhällsteori, hans okuvliga tro på den skapande människan. Ett engagerat porträtt av en fascin- erande konstnär som knappast lämnar någon oberörd.
Lasse Ekstrands bok om Joseph Beuys utkom första gången 1998 och har därefter utkommit i ett flertal upplagor. Den föreligger nu i en omarbetad och aktualiserad utgåva.
Detta är en del av texten om Varje människa en konstnär. Läs mer
