Kleptokrati är när en stats högsta företrädare använder sin ställning för korrupt berikning, ett förhållande som vanligtvis förknippas med diktaturer. I Den kungliga kleptokratin visar Thomas Lyrevik att detta även sker i dagens demokratiska Sverige.
Carl XVI Gustaf, hans familj och hovet använder den svenska staten som privat kassakista. De har lyckats undgå eller sätta sig över lagar och regler, offentlig insyn, kontroll och varje form av ansvarsutkrävande. Ensamrätten till landets högsta befattning innebär att Bernadotter i tvåhundra år systematiskt tillskansat sig pengar, tjänster, egendom, avgifts- och skattefriheter som inte bara gagnat en hel släkts materiella välfärd. I det dolda har också en mångmiljardförmögenhet byggts upp som faller ut den dag familjen inte längre är statsbärande.
Den svenska arvmonarkin är ett kleptokratiskt system som bygger på manipulativa metoder. Trots hundra år av demokrati är det kungliga stöldstyret inte bara orubbat – det har till och med stärkts under nuvarande statschef.
Detta är en del av texten om Den kungliga kleptokratin. Läs mer
Krav på att stänga gränser, bygga murar, resa hinder och jaga bort flyktingar blir alltmer högröstade. Runt om i världen begår unga män spektakulära massmord i politiska syften. Terrorism liksom terrorismbekämpning undergräver förtroendet för politiska institutioner. Europeiska Unionen hotas av sönderfall. Populister och demagoger vinner politiskt inflytande. Vi befinner oss alla på flykt.
På flykt är en personligt hållen essä om vår tids politiska konflikter. Många av dessa konflikter kan förstås, hävdar Erik Tängerstad i Hannah Arendts efterföljd, som en förskjutning av relationen mellan makt och våld. Det vi nu ser är ingenting annat än våldsamma reaktioner mot utbredningen av den moderna rätts- och välfärdsstaten. Med auktoritär grabbighet och klanmentalitet bekämpas mänsklig frigörelse.
Detta är en del av texten om På flykt: en essä om politiskt sönderfall. Läs mer
Dialoger om befrielse och civil olydnad, imitation och politik
Modets förvandlingar är ett sätt att bli del av samtiden. Modeprofessorn Otto von Busch och civil olydnads-författaren Per Herngren samtalar om hur mode och politiskt motstånd kan lära av varandra. Hur görs politiska förvandlingar? Hur blir imitationer en form av politik? Och hur blir mode motstånd?
Vad kan civil olydnad lära från hur mode sprids genom imitationer och innovationer. I Mode och motstånd blir tyger och sömmar politiska samarbetspartners snarare än passiva objekt. Lär oss mönsterkonstruktion hur vi förändrar politiska strukturer? Mode och motstånd är ett samtal mellan Otto von Busch och Per Herngren om ickevåldsmotstånd och kläddesign. Med exempel från deras praktiker växer filosofi om politisk förändring fram.
Detta är en del av texten om Mode och motstånd. Läs mer
I boken Deltagarkultur riktas skarp kritik mot det kulturella fältets åtskillnad mellan publik och utövare, producenter och konsumenter. I sin analys av konstnärliga uttrycksformer och medier visar författarna hur denna uppdelning ger uttryck för ett auktoritärt synsätt. Åskådaren placeras i en underordnad position.
De senaste åren har interaktivitet och deltagande blivit modeord som tycks kunna inrymma vad som helst. Kulturproducenter och institutioner av alla slag försöker bli mer interaktiva genom att bjuda in publiken till deltagande: trots detta formuleras sällan vad deltagande egentligen innebär. Man gömmer sig gärna bakom vaga ord eller förvirrade förenklingar. Deltagarkultur är ett försök att bringa reda i begreppen genom att analysera och kritisera de strukturer som kännetecknar olika medier.
Detta är en del av texten om Deltagarkultur. Läs mer
Mänskliga relationer är förankrade i det materiella, och där främst i den bearbetade materian: i husen, verktygen, möblerna, böckerna, TV-apparaterna, vägarna. Dessa praktiska föremål av alla slag – sociomaterian – fungerar som förmedlare mellan samhällets medlemmar: våra uppfattningar, känslor och handlingar visar hän till och är intrasslade i föremålen. Att forma och omforma materian är också att forma och omforma de väsentliga samhälleliga relationerna.
Essäerna i Makt och materiell strävar även efter att blottlägga den makt som finns förborgad i det materiella.
Dag Østerberg är en av Nordens mest erkända och originella samhällsvetare. Han har tidigare varit professor i sociologi samt verksam vid Institutionen för musik och teater vid Oslo universitet.
Detta är en del av texten om Makt och materiell. Läs mer
Om hälsningsceremonier, mikromakt och asocial pratsamhet
Med utgångspunkt i sina grundbegrepp "socialitet" och "responsivitet" fortsätter Johan Asplund i denna bok diskussionen från Det sociala livets elementära former. Här kretsar resonemanget främst kring den mest elementära formen av maktutövning: mikromakten.
Denna nakna form av makt utövas ansikte mot ansikte av individuella aktörer och leder närmast till ren underkastelse. Boken rymmer också reflektioner kring maniskt beteende, gåvoinstitutionen och rituella förolämpningar. Och därtill en storartad betraktelse över asocial pratsamhet.
Johan Asplund (1937-2018) var professor i socialpsykologi vid Köpenhamns universitet, i kultursociologi vid Lunds universitet samt innehade en personlig professur vid humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.
Detta är en del av texten om Om hälsningsceremonier, mikromakt och asocial pratsamhet. Läs mer
Två väsentliga böcker om makt och motmakt har samlats i en volym.
Politisk kontroll och maktutövning kan ske på olika sätt. Den mest uppenbara formen är den som bygger på öppet fysiskt våld och tvång. Men det finns även en annan form: den dolda och outtalade disciplineringen.
Om denna form av makt handlar Den dolda disciplineringen. Det är en lågmäld form av makt, svår att avgränsa, en del av vårt vardagsliv, inbyggd i den sociala strukturen. Vi finner den i den avväpnande toleransen av oliktänkande, i rättsapparatens övervakning av politiska uppfattningar och inte minst i att gamla maktformer gesnya namn och ansikten.
Detta är en del av texten om Den dolda disciplineringen & Makt och motmakt. Läs mer
