Kampen om kritiken sätter fokus på kritikbegreppet och hur detta har givits olika funktioner i olika teoretiska kontexter. Med utgångspunkt i så skilda teoretiker som Carl Schmitt, Joseph Schumpeter och Niklas Luhmann liksom Theodor W. Adorno, Jacques Derrida och Luce Irigaray visar Anders Bartonek på möjligheten att tala om en kamp mellan en systemgenererande och en systembrytande kritik.
   En avgörande bakgrundsfigur för denna kamp är den tyske idealistiske filosofen G.W.F. Hegel, som med sin dialektiska filosofi etablerar kritikens negativa moment som systemets livsnerv.
   Det är denna princip som den systemgenererande kritiken bygger vidare på, men som den systembrytande kritiken vill motarbeta. Den systembrytande kritiken motsätter sig därmed en problematisk allians av system och kritik, i vilken den ser ett undergrävande av verklig kritik.