Varför bråkade Keynes med Hayek? Hur kunde Ludwig van Mises se demokratins undergång i Georg Friedrich Knapps penninglära?
Vilken penningordning gynnar företagandet och samhället bäst? Är pengar en vara som alla andra? Eller skall staterna skapa en penningordning inom vilken företagen kan blomstra? Är kanske penningen det ekonomiska språk som gör det möjligt för företag att kommunicera på marknader? Läran om pennigen är egentligen två läror om penningen – men vilken skall vi tro på?
Läran om penningen utgör band IV av Pierre Guillet de Monthouxs Företagets filosofi I-VIII.
”Någon gång längs vägen blev jag arg. Kanske var det på tionde våningen i en liten sammanträdeslokal på Stockholms Stadsteater, då teaterchefen uttryckte att alla är utbytbara. Så här i efterhand upplever jag detta uttalande i början på 1990-talet som en skiljelinje där omstruktureringen av institutionsteatrarna tog fart.
Min ilska steg över hur teatern blev allt mer styrd av behovet av publiksuccéer och stjärnor att locka publik med. Kollegor blev illa behandlade av regissörer och teaterledningar. Personalen ansågs stå i vägen för organisationens utveckling. Jag kände skam över att till slut själv vara den som lommade ut från teatern med svansen mellan benen, fråntagen känslan att vara behövd. Jag börjar där, mitt i ilskan.”
Inom företagsekonomi och management talar man alltmer om att estetik, konst och kultur kan vara en bas för företagandet, i lika hög grad som teknologi och naturvetenskap. Till exempel när det gäller att skapa nya produkter och verksamheter. Konsten kan visa vägen både internt (organisation, företagsledning och produktutveckling) och externt (design, reklam och marknadsföring). Men hur tillverkar man egentligen konst? Vad skiljer konst från annan produktion? Vad kännetecknar ett konstföretag?
Det är sådana frågor Pierre Guillet de Monthoux vill ge oss svar på i denna bok. Med hjälp av reflektion och konkreta studier av praktiskt konstverkande, hämtade från teaterföretagande under två sekler i tre europeiska länder, från Richard Wagners Bayreuthprojekt, över Volksbühne i Berlin och Stockholms stadsteater, till det moderna konstföretagandets Messias Robert Wilson.
Det här är en minst sagt mångbottnad bok, för såväl barn som vuxna. Alla vuxna shoppar men få berättar för våra barn hur man gör när man shoppar. Hur shoppar man bäst? Vad är ett varumärke? Vem gör reklam? Vad är pengar för något?
Därför har Konstföretaget WHY DO YOU SHOP producerat vad som förmodligen är en av världens första shoppingböcker för barn.
Detta är en bok att läsa, att läsa högt, att lära av och att köpa. En bok för alla små shoppare från 3 år och uppåt.
Det här är en ekonomibok för var och en. Här ges möjlighet att förstå och sätta sig in i olika ekonomiska frågor, så att vi alla – och inte bara våra experter – kan vara med och besluta om ekonomiska ting.
Vad kan man läsa ut av ett bokslut? Måste vi välja mellan arbetslöshet och inflation? Är svensk ekonomi i kris och vad ska vi i så fall göra åt det? Måste bostad och mat vara så dyra? Hur är min privatekonomi förbunden med handelsbalansen? Vad innebär ett medlemskap i EG för vår ekonomi?
Enkelt och klart redogör författarna för ekonomins grunder, från privatekonomin till företagens, kommunernas och statens ekonomi.
Detta är en väsentligt utvidgad och omarbetad version av Margrit Kennedys tidigare bok Ekonomi utan ränta och inflation. Sedan den första boken kom ut har Kennedy, bl. a. i samband med föreläsningar i flera länder, fått många både entusiastiska och kritiska reaktioner på sina tankar om en ny ekonomi. Dessa synpunkter har hon tagit till sig och bearbetat för den nya upplagan av boken.
Hon beskriver historiska exempel på ekonomier utan tillämpning av ränta och moderna försök som görs runtom i världen med räntefria ekonomiska system, exempelvis det svenska J.A.K.-systemet. Under rubriken "Hur hållbara är invändningarna mot en monetär reform" låter Margrit Kennedy också ekonomen Helmut Creutz bemöta några kritiska synpunkter på hennes argument.