Sociologins nyckelbegrepp är något av en samhällsvetenskaplig klassiker. Dag Østerberg presenterar en rad olika teoretiker från Comte och Marx till Luhman och Bourdieu och beskriver ursprunget till och innehållet i centrala begrep som risksamhälle, social interaktion, normativt och strategiskt handlande, organisk solidaritet. anomi, social kontext och social konstruktion.
Sociologins nyckelbegrepp är en oumbärlig uppslagsbok för den som studerar samhällsvetenskap, liksom den utgör ett självklart referensverk för den som glömt en del av sina gamla lärdomar.
Dag Østerberg (1938-2017) var en av Skandinaviens främsta sociologer och socialfilosofer. Han har lämnat efter sig ett omfattande författarskap och är känd för sitt filosofiska skarpsinne liksom sin pedagogiska förmåga.
ISBN: 978-91-88383-92-1 Originalets titel: Sosiologiens nøkkelbegreper og deres opprinnelse. 7. omarbetade upplagan 2012. Andra svenska upplagan 2021.
Förord av Erik T. Valestrand Översättning från norskan: Bosse Forsén & Erik T. Valestrand
226 sid. Häftad. Ca pris: 190 kr.
Denna bok har som grundläggande tes att vi inte enbart kan blåsa upp en ballong inifrån, utan att det tillhör människans existentiella villkor att hon är tvungen att göra det. Den ballong det handlar om är den värld vi lever i. Tanken att vi skulle kunna ställa oss utanför den eller vid sidan om den är absurd, fastän en del samhällsvetare har handlat som om de skulle vara i stånd att göra det.
Men tesen om nödvändigheten att blåsa upp ballongen inifrån är mer specifik än så, ty faktum är ju att vi, när vi börjar tala om världen, självklart måste äga ett språk. Att kunna tala om oss själva, om världen, om vad som helst utan att ha ett språk är omöjligt.
Detta är en del av texten om Om konsten att blåsa upp en ballong inifrån. Läs mer
Här får vi följa författaren på en resa till några nordiska samhällsvetare och kulturpersonligheter: Johan Asplund, Joachim Israel, Ulf Linde, Thomas Mathiesen och Dag Østerberg.
Han besöker dem och samtalar kring både personliga och samhälleliga frågor.
"På hemvägen känner jag mig lite avslagen. Det blev en del vinhävning framåt kvällen. Johan höll en avslutande monolog om tillvarons mysterier, som han menade kunde sammanfattas i en formel – vilken har jag glömt. Men han pratade länge och väl för sin sak. […] Jag har fått med mig en bunt deckarrecensioner som reslektyr. De bär i högsta grad Johans särprägel: hans alldeles unika förmåga att se något nytt och spännande i det trista och invanda, ett grepp på ledan som visar att livet trots allt är mycket större än ens fördomar. En tid efter mitt besök i Tjörnarp får jag ett brev från Johan, som avslutas med orden: – Jag har sagt upp min professur. Jag skriver och frågar vad han ska göra istället, och får svaret: – Ingen aning."
