Här får vi följa författaren på en resa till några nordiska samhällsvetare och kulturpersonligheter: Johan Asplund, Joachim Israel, Ulf Linde, Thomas Mathiesen och Dag Østerberg.

Han besöker dem och samtalar kring både personliga och samhälleliga frågor.

"På hemvägen känner jag mig lite avslagen. Det blev en del vinhävning framåt kvällen. Johan höll en avslutande monolog om tillvarons mysterier, som han menade kunde sammanfattas i en formel – vilken har jag glömt. Men han pratade länge och väl för sin sak. […]
Jag har fått med mig en bunt deckarrecensioner som reslektyr. De bär i högsta grad Johans särprägel: hans alldeles unika förmåga att se något nytt och spännande i det trista och invanda, ett grepp på ledan som visar att livet trots allt är mycket större än ens fördomar.
En tid efter mitt besök i Tjörnarp får jag ett brev från Johan, som avslutas med orden:
– Jag har sagt upp min professur.
Jag skriver och frågar vad han ska göra istället, och får svaret:
– Ingen aning."