Hur kom arbetarjäntan från Göteborg in i FN:s finaste salonger och under kristallkronorna på UD? Hur blev jag den jag nu är?
En hel del har gjort ont i livet och i det politiska arbetet, en del till och med mycket ont, men också mycket har gjort gott. Jag vill inte ha något ogjort.
Går det att påverka de stora männens politik nationellt och internationellt? Kan man vara både fredsaktivist, politiker och ambassadör samtidigt? Och därtill kvinna?
Om detta, om politiken och dess för- och nackdelar, fredsrörelsen och om mina erfarenheter som kvinna inom den nationella och internationella politiken skall jag berätta så som jag minns det.
Detta är en del av texten om Vägra kröka rygg. Läs mer
Inför EU-toppmötet i Göteborg 2001 gjordes stora ansträngningar för att skapa dialog mellan aktivister och makthavare. Men när USA:s president anlände stängde polisen in 600 aktivister på Hvitfeldstka gymnasiet.
Följden blev fyra dagars tumult som gått till den svenska politiska historien som “Göteborgshändelserna”. Vad var det egentligen som skedde? Vad hände i kulisserna? Vem fattade besluten?
I En delad värld gör Hans Abrahamsson en forskningsresa genom arkiv i Stockholm och Washington, han talar med poliser, aktivister och experter vid USA:s säkerhetsorgan och han deltar i World Social Forum liksom i FN- och Världsbankskonferenser. Abrahamssons avslöjanden var när En delad värld första gången publicerades sensationella – och boken kan läsas som en thriller.
Detta är en del av texten om Abrahamsson En delad värld. Läs mer
Kenneth Hermeles pjäs I krig och fred skildrar Golda Meir, en av Israels viktigaste ledare, hennes framgångar och nederlag, hennes kärlekar och kompromisser, från grundandet av staten Israel till de svåra förlusterna i Jom Kippurkriget.
Golda Meir hade en unik levnadsbana, en kvinna bland världens mäktigaste ledare, en sionistisk pionjär, en socialistisk idealist, en sekulär judinna som tvangs ge efter för de ultaortodoxa. Och till sist, efter kriget, en förlorare, en politiker som tiden sprungit förbi.
Detta är en del av texten om Hermele Golda Meir. Läs mer
När Salvador Allende tillträdde som Chiles president 1970 inledde han omfattande sociala och ekonomiska reformer. De syftade till att frigöra landet från det inflytade USA hade över dess naturtillgångar och välfärdspolitik. Detta frigörelseförsök slogs brutalt ned med militärmakt. Istället för sociala reformer tog ett radikalt nyliberalt experiment sin början.
I Ni, de döda och försvunna skildrarAnn-Marie Ljungberg det dramatiska händelseförloppet före, under och efter militärkuppen. Det politiska och sociala spel som ledde fram till Pinochets maktövertagande beskrivs genom ett antal nyckelaktörers perspektiv. Läsaren får följa med till randen av Stilla havet, till kullarna ner mot Valparaíso, till Santiagos boulevarder, Eldslandet och Punta Arenas och ut till fånglägret på Dawson Island i Magellans sund.
Detta är en del av texten om Ni, de döda och försvunna. Läs mer
Svensk monarki handlar om en familjs girighet och förmåga att upprätthålla sin position i rikets ledning och regelmässigt använda den för egen berikning. Carl XVI Gustaf, hans familj och hovet använder den svenska staten som privat kassakista.
Med ensamrätten till landets högsta befattning har Bernadotter i tvåhundra år systematiskt tillskansat sig pengar, tjänster, egendom, avgifts- och skattefriheter. I det dolda har kungarna byggt upp en mångmiljardförmögenhet. Det handlar om korruption i en skala som få tror är möjlig i vårt land.
Den kungliga korruptionen är ett sinnrikt släktberikningssystem som undgår eller sätter sig över lagar och regler, offentlig insyn, kontroll och varje form av ansvarsutkrävande. Denna bok beskriver kortfattat hur systemet är uppbyggt.
Detta är en del av texten om Den kungliga korruptionen. Läs mer
När coronaviruset drabbade landet gick Oisín Cantwell runt i Stockholm med reporterblocket i fickan. Han talade med riksdagsledamöter och tunnelbanestädare, med sexbutiksföreståndare och krematoriechefer. Resultatet blev en serie ögonblicksbilder av Sverige de dramatiska vårmånaderna 2020.
”Är detta virus det värsta som har hänt mänskligheten sedan andra världskriget?
Jag vet inte. Jag vet bara att det inte är en tillfällighet att dessa kolumner inte gör anspråk på att besvara de stora frågorna.
Men kanske går det att skildra denna världsomspännande tragedi genom den lilla berättelsen och de små ögonblicken.”
Oisín Cantwell är kolumnist på Aftonbladet. Han har tidigare utgivit boken Brott och straff: kolumner i urval (2013).
Detta är en del av texten om Cantwell Svensk vår. Läs mer
Jonna är spårvagnsförare och ett matematiskt snille med tentamensskräck. Med hjälp av en matematisk metod som används för att styra rymdraketer har hon spekulerat ihop en mångmiljardförmögenhet. Tillsammans med sina båda före detta älskare – den avgångne finansministern Fjudas och den stökiga vänsteraktivisten Flödande Fläsket med röda håret – bildar hon en stiftelse vars syfte är att skapa ett världsparlament. De organiserar en global melodifestival som förövning. Runt om i världen växer en världsmedborgarrörelse långsamt fram.
Genom den politiska idéhistorien har det ibland hänt att politiska teoretiker tillgripit skönlitteraturen för att gestalta sina idéer. Politiken vore avsevärt fattigare utan dessa utopiska skildringar av det goda samhället. Med romanen Jonna och den gränslösa demokratin skriver Johan Lönnroth in sig i denna rika tradition.
”Hur lugn kommer Europas framtid att bli? Idag vågar ingen svara.” Så inleds Wolf Lepenies uppmärksammade essä om tillståndet i Tyskland och Europa åren efter Berlinmurens fall. Skriven strax efter den tyska återföreningen är den fylld av iakttagelser vars träffsäkerhet och relevans är än tydligare idag. ”Vi måste ha klart för oss att ingenting ännu är avgjort. Utgör de processer vi idag bevittnar eller medverkar i en vändpunkt eller bara en episod?”
Denna bokutgåva av Följderna av en oerhörd händelse innehåller en intervju med Wolf Lepenies där han reflekterar över dessa dramatiska skeenden snart trettio år senare.
Under 1960- och 1970-talen växte de miljöer fram vid Göteborgs och Uppsala universitet som under Björn Hettnes och Peter Wallensteens ledning skulle komma att bli två internationellt erkända institutioner för freds- och utvecklingsforskning respektive freds- och konfliktforskning. Sverige hade under denna tid en framträdande utrikespolitisk roll som fredsivrande neutralt land mellan de två stora blocken. FN-systemet inledde sina utvecklingsårtionden med ambitioner att snabbt komma tillrätta med världsfattigdomen som sågs som ett konfliktalstrande geopolitiskt problem.
Detta är en del av texten om Björn Hettne. Läs mer
Under mina år som tjänsteman i Finansdepartementet och Statsrådsberedningen pratades det återkommande om kungahuset. Kungen är landets statschef som med familj och förvaltning har åtskilliga beröringspunkter med regeringen. Det är konseljer, ceremonier och representationsmiddagar liksom att departement och myndigheter på olika sätt bistår kungahuset och hovet.
Oavsett vilken regering jag arbetade för hade skvallret en slagsida. Bilden av kungafamiljen och hovet var ofta negativ. Inte ovanligt för löst prat men på ett sätt anmärkningsvärt eftersom jag inte hörde andra verksamheter i centrala statsledningen kommenteras med samma ringaktning. Pratet kunde handla om allt från något drottningen sagt, att kungen brydde sig mycket om pengar till att det förekom korruption i hovet.
Detta är en del av texten om Kleptokratin: Inledningskapitel. Läs mer
Kleptokrati är när en stats högsta företrädare använder sin ställning för korrupt berikning, ett förhållande som vanligtvis förknippas med diktaturer. I Den kungliga kleptokratin visar Thomas Lyrevik att detta även sker i dagens demokratiska Sverige.
Carl XVI Gustaf, hans familj och hovet använder den svenska staten som privat kassakista. De har lyckats undgå eller sätta sig över lagar och regler, offentlig insyn, kontroll och varje form av ansvarsutkrävande. Ensamrätten till landets högsta befattning innebär att Bernadotter i tvåhundra år systematiskt tillskansat sig pengar, tjänster, egendom, avgifts- och skattefriheter som inte bara gagnat en hel släkts materiella välfärd. I det dolda har också en mångmiljardförmögenhet byggts upp som faller ut den dag familjen inte längre är statsbärande.
Den svenska arvmonarkin är ett kleptokratiskt system som bygger på manipulativa metoder. Trots hundra år av demokrati är det kungliga stöldstyret inte bara orubbat – det har till och med stärkts under nuvarande statschef.
Detta är en del av texten om Den kungliga kleptokratin. Läs mer
Johan Lönnroth föddes på själva juldagen år 1937 och fyllde alltså 80 år 2017. Han är ursprungligen filosofie licentiat i matematik, men sadlade om och forskade och undervisade i nationalekonomi oftast med inriktning mot den politiska ekonomin. Han lämnade sin akademiska karriär för att ägna sig helhjärtat åt politiken.
Johan Lönnroth har en lång och djup erfarenhet av kommunalpolitik och riksdagspolitik. Han satt under åren 1980-88 i Göteborgs kommunstyrelse för Vänsterpartiet och valdes 1991 in i riksdagen. Under perioden 1993-2003 var Johan Vänsterpartiets vice ordförande. Han har skrivit många böcker i såväl ideologiska som vetenskapliga ämnen.
Detta är en del av texten om JL festskrift. Läs mer
Den tredje vänstern kombinerar det bästa hos den första och andra vänstern. Den är ännu i sin inledningsfas. Och eftersom historiens list nästan alltid brukar överträffa människans, kan vi inte ännu veta så mycket om den. Den är dröm och förhoppning mer än en realitet.
Men tendenserna finns där i nutidens rörelser: Människor som verkar för demokrati och självförvaltning i sina företag och bostadsområden. Människor som vill leva i harmoni med naturen och som spränger gamla könsroller. Människor som ser sig som världsmedborgare och bygger den globala demokratin.
De senaste hundra åren är det i hela världen fler obeväpnade än väpnade revolutioner som lyckats. I vågor har dessa enorma rörelser sköljt över länder och kontinenter. Fackföreningsrörelsen Solidaritet i Polen, oppositionen mot Marcos i Filippinerna, de stora omvälvningarna i Östeuropa 1989 liksom den arabiska våren är exempel på att ickevåldskamp fungerar. Detta har gjort den amerikanske fredsforskaren Gene Sharps (1928-2018) teorier om ickevåldskamp mer aktuella än någonsin. Hur ickevåldskamp fungerar är den första introduktionen till Sharps tänkande på svenska. Boken är en sammanfattning av hans praktiskt inriktade ickevåldsteori och diskuterar närmare tvåhundra olika ickevåldsmetoder.
Detta är en del av texten om Hur ickevåldskamp fungerar. Läs mer
Krav på att stänga gränser, bygga murar, resa hinder och jaga bort flyktingar blir alltmer högröstade. Runt om i världen begår unga män spektakulära massmord i politiska syften. Terrorism liksom terrorismbekämpning undergräver förtroendet för politiska institutioner. Europeiska Unionen hotas av sönderfall. Populister och demagoger vinner politiskt inflytande. Vi befinner oss alla på flykt.
På flykt är en personligt hållen essä om vår tids politiska konflikter. Många av dessa konflikter kan förstås, hävdar Erik Tängerstad i Hannah Arendts efterföljd, som en förskjutning av relationen mellan makt och våld. Det vi nu ser är ingenting annat än våldsamma reaktioner mot utbredningen av den moderna rätts- och välfärdsstaten. Med auktoritär grabbighet och klanmentalitet bekämpas mänsklig frigörelse.
Detta är en del av texten om På flykt: en essä om politiskt sönderfall. Läs mer
Svensk utrikespolitik trettio år efter Olof Palmes död
Under namnet ”aktiv utrikespolitik” började Sverige under 1960-talet agera mer självständigt i världspolitiken. Denna aktiva utrikespolitik har kommit att förknippas med Olof Palme.
Nu är det trettio år sedan Olof Palme mördades och världen har förändrats. Sverige har i många avseenden blivit en väststat bland andra och röster höjs för att lämna den militära alliansfriheten, som varit en grundbult i den svenska utrikes- och försvarspolitiken under många år.
Samtidigt anas konturerna av en ny och djärvare svensk utrikespolitik. En feministisk utrikespolitik väcker intresse. Erkännandet av Palestina och kritiken av Saudiarabien har lett till diplomatiska kontroverser.
Detta är en del av texten om Framtidsarvet. Läs mer
