Vid sidan av historieskrivningens breda allfarvägar söker Erik Tängerstad efter historier som kan kasta ljus över demokratins samtida kris. Genom att ställa frågor på annorlunda sätt och leta på oväntade ställen bidrar Tängerstad till demokratins nödvändiga självreflektion.
Hur tänker Vladimir Putin? Varför tillgrep Napoleon III i 1860-talets Frankrike så gärna folkomröstningar? Hur kom det sig att talmannen i det brittiska underhuset mitt under den mest intensiva Brexitstriden åberopade en lag från 1604? Varför dröjde det så länge innan USA fick ett konservativt politisk parti? Varför avsade sig Spaniens kung Juan Carlos 2014 tronen för att några år senare fly landet? Hur uppstår egentligen konspirationsteorier?
Detta är en del av texten om Tängerstad Demokratins fula tryne. Läs mer
Jag överger ingen för att han tänker fel, säger Hannah i Kenneth Hermeles nyskrivna pjäs Hannah Arendts tio prövningar. Här framträder Arendt i helfigur: nydanande, klassiskt bildad, radikal, vänkär, skämtsam, sarkastisk. De egenskaper som gjorde henne till en av nittonhundratalets mest inflytelserika tänkare och en originell politisk teoretiker.
Arendt fick många vänner och många fiender, mycket på grund av det begrepp som skulle sprida hennes namn över världen: ”den banala ondskan”. Var detta uttryck välfunnet – eller ett hugskott som slog fel?
Om detta resonerar Kenneth Hermele i bokens avslutande essä.
Detta är en del av texten om Hermele Den banala ondskan …. Läs mer
