Förenklade föreställningar om manlighet och mäns kroppar är vanligt förekommande i såväl den offentliga debatten som i forskningssammanhang. Män beskrivs som dominerande, disciplinerande och våldsamma.
De sägs också ha svårt att söka hjälp för psykiska och somatiska problem, att tala om känslor och att fullt ut eftersträva jämställdhet. De vill inte dela ansvar för hemmet eller vara fysiskt nära sina barn. Men stämmer dessa stereotypa bilder in på den samtida vardagsmannen?
I denna bok erbjuds en nyanserad, men också kritisk bild av manlighetens olika ansikten. Genom att analysera manlighet utifrån dels kritisk forskning om män och maskuliniteter, dels kroppsstudier, närmar sig författarna denna komplexa fråga. Boken diskuterar mäns relation till muskler, våld, faderskap, kroppslig estetisering, åldrande och sjukdom liksom en rad andra frågor.
Vad är det som får människor att söka sig till extrema miljöer och organisationer, trots att de inser att många kommer att hata dem för det? Och vad är det som får människor att lämna sådana miljöer?
Den hatade andre är en unik undersökning som bygger på intervjuer med personer som varit, och i vissa fall fortfarande är, engagerade i högerextrema rörelser. Varför gick de med? Varför hoppade de av?
Boken vänder sig både till den som arbetar med att få människor att lämna extrema miljöer och till den som intresserar sig för hur de rasistiska idéer och
konspirationsteorier som tidigare frodades i subkulturella miljöer nu är välrepresenterade i samhället som helhet.
Storstäderna och det forteanska livet är en fristående fortsättning på den närmast föregående Essä om Gemeinschaft och Gesellschaft. Där hävdade Johan Asplund att den allmänna teorin om Gesellschaft utgörs av teorin om den ekonomiska rationaliteten, om "homo oeconomicus". Den nya boken är i första hand en kritik av denna teori.
I bokens första kapitel återberättas den sanna sagan om den amerikanska flygaren Amelia Earhart, vars öde inte kan förstås utifrån teorin om ekonomisk rationalitet. Det andra kapitlet, "Odysseus & Co", innehåller bl. a. en genomgång av Horkheimers och Adornos klassiska skrift Upplysningens dialektik och kritiska synpunkter på Jon Elsters berömda variant av teorin om ekonomisk rationalitet. I det avslutande kapitlet återger Asplund några berömda fall av s.k. spårlösa försvinnanden och formulerar djupt liggande skillnader mellan Gemeinschaft och Gesellschaft.
Jacob Needleman börjar sin undersökning av kärleken där andra ofta slutar: Vad händer när förälskelsen och passionen svalnat? Myter och historier erbjuder oss insikter om eldfägnd kärlek: förälskelse, svartsjuka, otrohet. Men vår kultur saknar myter och historier, som kan vägleda oss i den uthålliga kärleken, där två människor lever ett helt liv samman. Vilket är syftet med denna typ av kärlek? Och vad är dess värde?
Jacob Needleman ger oss en ny tolkning av varför två människor förenas i kärlek. Svaret är att två människor kan hjälpa varandra i det aldrig avslutade sökandet efter livets mening. Och han föreslår som modell för vårt tänkande och handlande, de sällsynta men sällsamma berättelserna om uthållig kärlek.
Vad är problemlösning? Och hur gör man när man – med eller utan framgång – löser problem eller tänker efter?
Psykologin nämner sällan eller aldrig tänkandet och problemlösningen. Inte heller den kognitiva psykologin behandlade problemlösningen. Så kom forskningen om artificiell intelligens (AI), men utan någon lösning på problemlösningsgåtan: den tycks för dem pågå i ett huvud.
Johan Asplund beskriver i sin bok – i protest mot både traditionell kognitiv psykologi och AI – hur problemlösningen skulle se ut betraktad ur socialpsykologisk synvinkel.
Det rör sig här om ett yttre skeende som utspelar sig mellan minst två personer. Inte ett skeende som utspelar sig inuti den ena av personerna. Bortser man från detta får vi en förvrängd uppfattning av problemlösningens natur. Problemlösning och tänkande passerar - genom huvudet.
Jacob Needleman börjar sin undersökning av kärleken där andra ofta slutar: Vad händer när förälskelsen och passionen svalnat? Myter och historier erbjuder oss insikter om eldfägnd kärlek: förälskelse, svartsjuka, otrohet. Men vår kultur saknar myter och historier, som kan vägleda oss i den uthålliga kärleken, där två människor lever ett helt liv samman. Vilket är syftet med denna typ av kärlek? Och vad är dess värde?
Jacob Needleman ger oss en ny tolkning av varför två människor förenas i kärlek. Svaret är att två människor kan hjälpa varandra i det aldrig avslutade sökandet efter livets mening. Och han föreslår som modell för vårt tänkande och handlande, de sällsynta men sällsamma berättelserna om uthållig kärlek.
När läste du senast en bok om munnens socialitet eller om att skaka hand? Aldrig? I Johan Asplunds bok kan du nu friska upp dylika problemställningar och även läsa flera essäer om konst.
Johan Asplund (1937-2018) var professor i socialpsykologi vid Köpenhamns universitet och i kultursociologi vid Lunds universitet. Han gav ut ett tjugotal böcker från och med Om mättnadsprocesser som kom 1967. Korpen har publicerat en rad av Johan Asplunds böcker.
Coronapandemin krymper oss som människor, men inte enbart genom att vi isolerar oss socialt. Genom att frånta oss handlaget och munnen får vi färre möjligheter att tolka den andres känsloliv och intentioner. […]
Självfallet är inget av Johan Asplunds argument för handens och munnens sociala betydelse av någon vikt när det gäller att bekämpa en pandemi. Däremot kan det vara betydelsefullt att känna till hur det sociala samspelet förändras när den fysiska distansen etableras.
Varje social situation lever i ordning och oordning. Vid total oordning finns dock inget socialt liv och vid total ordning blott social förstening. Människan lever sitt liv mellan dessa omöjliga möjligheter, mellan kaos och förstening, men på ett otal olika sätt. Den stora frågan är då vilken kombination av ordning och oordning som är den lyckliga.
Denna bok vill tillhandahålla verktyg för sökandet efter svar på den frågan, bl. a. genom undersökningar av regler och spel, barn och regler, Kafkas Processen och Stiftelsen Dataträffen.
Gert Nilson är fil. dr i sociologi och författare. Han har ett brett samhällsteoretiskt och skönlitterärt författarskap bakom sig, ett flertal titlar är publicerade under pseudonym. Gert Nilson är också grundare av bokförlaget Korpen.
Joachim Israel undviker att kalla sin ståndpunkt för interaktionistisk, fastän likheterna är många. Interaktionismen undersöker främst människors samspel, de mellanmänskliga relationerna. Den relationistiska socialpsykologin tar sin utgångspunkt i människans sätt att relatera sig till hela sin omvärld, inte enbart till andra individer, utan också till ting, till grupper och till samhällets institutioner.
Israel avhandlar kunskapsteoretiska problem, presenterar och diskuterar Piagets teori om kunskapens utveckling, avhandlar Marx' och Meads relationistiska ansatser och tillämpar sin teoretiska ståndpunkt vid en undersökning av de s. k. mentala sjukdomstillstånden.
Joachim Israel (1920-2001) var professor i sociologi och en av Sveriges mest framträdande och stridbara samhällsvetare.
Samhället och individen är inledningskapitlet till Charles H. Cooleys klassiska bok Human Nature and the Social Order från 1902.
Cooley (1864-1929) är kanske amerikansk socialpsykologis allra största stilist och en av pionjärerna inom den symboliska interaktionismen.
Cooley ser det mänskliga livet som en helhet, en organisk och vital enhet. Och individen och samhället är två aspekter av denna odelbara helhet. Individen finns inte till, som social individ, utanför samhället. Individens "jag", identitet och medvetande formas och omformas i samvaron med andra människor och ting.
Äktenskapsspelet är en bok om gräl i parförhållandet. Bent Pedersbæk Hansen visar att grälen är oundvikliga inslag i två människors samliv.
Författaren, som är forskare i retorik, analyserar och värderar grälens språkliga verkningsmedel för att blottlägga den teknik och de ritualer som gäller för samlivets maktkamp. Genom att förstå denna grälens teknik kan vi lära oss att manövrera parförhållandets psykologiska lagar så att dessa inte förstör oss.
Boken är en hanterlig och humoristisk hjälp för den som önskar få distans till parförhållandets diplomatiska terrorbalans.
ISBN: 9789173740753
1 upplagan 1987. 133 sid. Häftad. Ca pris: 129 kr.
Johan Asplund framlägger i denna storslagna bok en allmän socialpsykologisk teori. Teorin är maximalt enkel och innefattar blott två grundbegrepp, nämligen "socialitet" och "responsivitet".
Här ryms diskussioner av 1500-talets rättsväsende, utbränning, drakflygningens socialpsykologi, teorier om lek och spel, fetischism, grymhet och tortyr och mycket annat. För att påvisa sin teoris giltighet går Asplund också igenom och nytolkar en rad berömda socialpsykologiska experiment.
Johan Asplund (1937-2018) var professor i socialpsykologi vid Köpenhamns universitet, i kultursociologi vid Lunds universitet samt innehade en personlig professur vid humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.
Tortyr förekommer över hela världen. Alla fördömer tortyr och alla makthavare förnekar att tortyr förekommer i det egna landet. Ändå tycks förekomsten av tortyr snarare öka än minska.
Tortyr förekommer över hela världen. Alla fördömer tortyr och alla makthavare förnekar att tortyr förekommer i det egna landet. Ändå tycks förekomsten av tortyr snarare öka än minska.
Charles Westin visar hur tortyren – denna yttersta form av samhälleligt våld – bryter ned den torterade människan fysiskt och psykiskt, berövar henne det personliga handlingsutrymmet, kränker hennes integritet och krossar hennes språk och identitet. Men undersökningen av den nedbrytande tortyren visar sig också vara fruktbar för en socialpsykologisk förståelse av hur en människa blir en människa, av vad en människa är och kan vara.