Under mina år som tjänsteman i Finansdepartementet och Statsrådsberedningen pratades det återkommande om kungahuset. Kungen är landets statschef som med familj och förvaltning har åtskilliga beröringspunkter med regeringen. Det är konseljer, ceremonier och representationsmiddagar liksom att departement och myndigheter på olika sätt bistår kungahuset och hovet.
Oavsett vilken regering jag arbetade för hade skvallret en slagsida. Bilden av kungafamiljen och hovet var ofta negativ. Inte ovanligt för löst prat men på ett sätt anmärkningsvärt eftersom jag inte hörde andra verksamheter i centrala statsledningen kommenteras med samma ringaktning. Pratet kunde handla om allt från något drottningen sagt, att kungen brydde sig mycket om pengar till att det förekom korruption i hovet.
Detta är en del av texten om Kleptokratin: Inledningskapitel. Läs mer
Kleptokrati är när en stats högsta företrädare använder sin ställning för korrupt berikning, ett förhållande som vanligtvis förknippas med diktaturer. I Den kungliga kleptokratin visar Thomas Lyrevik att detta även sker i dagens demokratiska Sverige.
Carl XVI Gustaf, hans familj och hovet använder den svenska staten som privat kassakista. De har lyckats undgå eller sätta sig över lagar och regler, offentlig insyn, kontroll och varje form av ansvarsutkrävande. Ensamrätten till landets högsta befattning innebär att Bernadotter i tvåhundra år systematiskt tillskansat sig pengar, tjänster, egendom, avgifts- och skattefriheter som inte bara gagnat en hel släkts materiella välfärd. I det dolda har också en mångmiljardförmögenhet byggts upp som faller ut den dag familjen inte längre är statsbärande.
Den svenska arvmonarkin är ett kleptokratiskt system som bygger på manipulativa metoder. Trots hundra år av demokrati är det kungliga stöldstyret inte bara orubbat – det har till och med stärkts under nuvarande statschef.
Detta är en del av texten om Den kungliga kleptokratin. Läs mer
En sociologisk beskrivning av Sverige från 1950-talet till början av 2000-talet
Det sociala landskapet är en sociologisk översikt av samhällsutvecklingen i Sverige från 1950-talet till början av 2000-talet. En skildring av hur förändringar i maktrelationer mellan staten, företag och partier och andra organisationer bidragit till att omforma villkoren för människors vardagsliv. Här beskrivs både stabilitet och förändringar i värderingar och kulturmönster.
Författarna redovisar såväl äldre som nyare forskning om exempelvis barnafödande och daghem, äktenskap och skilsmässor, skolgång och socialhjälp, mobbing och misshandel, arbetsförhållanden i industri- och tjänstearbete och inom IT-sektorn, MBL och nya ledningsfilosofier, Volvo och IKEA, TV-tittande och datoranvändning, dansbandsmusik och professionell fotboll, gamla och nya politiska partier, fackliga organisationer och nya sociala rörelser.
Detta är en del av texten om Det sociala landskapet. Läs mer
