Hur kom arbetarjäntan från Göteborg in i FN:s finaste salonger och under kristallkronorna på UD? Hur blev jag den jag nu är?
En hel del har gjort ont i livet och i det politiska arbetet, en del till och med mycket ont, men också mycket har gjort gott. Jag vill inte ha något ogjort.
Går det att påverka de stora männens politik nationellt och internationellt? Kan man vara både fredsaktivist, politiker och ambassadör samtidigt? Och därtill kvinna?
Om detta, om politiken och dess för- och nackdelar, fredsrörelsen och om mina erfarenheter som kvinna inom den nationella och internationella politiken skall jag berätta så som jag minns det.
Detta är en del av texten om Vägra kröka rygg. Läs mer
Inför EU-toppmötet i Göteborg 2001 gjordes stora ansträngningar för att skapa dialog mellan aktivister och makthavare. Men när USA:s president anlände stängde polisen in 600 aktivister på Hvitfeldstka gymnasiet.
Följden blev fyra dagars tumult som gått till den svenska politiska historien som “Göteborgshändelserna”. Vad var det egentligen som skedde? Vad hände i kulisserna? Vem fattade besluten?
I En delad värld gör Hans Abrahamsson en forskningsresa genom arkiv i Stockholm och Washington, han talar med poliser, aktivister och experter vid USA:s säkerhetsorgan och han deltar i World Social Forum liksom i FN- och Världsbankskonferenser. Abrahamssons avslöjanden var när En delad värld första gången publicerades sensationella – och boken kan läsas som en thriller.
Detta är en del av texten om Abrahamsson En delad värld. Läs mer
”Hur lugn kommer Europas framtid att bli? Idag vågar ingen svara.” Så inleds Wolf Lepenies uppmärksammade essä om tillståndet i Tyskland och Europa åren efter Berlinmurens fall. Skriven strax efter den tyska återföreningen är den fylld av iakttagelser vars träffsäkerhet och relevans är än tydligare idag. ”Vi måste ha klart för oss att ingenting ännu är avgjort. Utgör de processer vi idag bevittnar eller medverkar i en vändpunkt eller bara en episod?”
Denna bokutgåva av Följderna av en oerhörd händelse innehåller en intervju med Wolf Lepenies där han reflekterar över dessa dramatiska skeenden snart trettio år senare.
Svensk utrikespolitik trettio år efter Olof Palmes död
Under namnet ”aktiv utrikespolitik” började Sverige under 1960-talet agera mer självständigt i världspolitiken. Denna aktiva utrikespolitik har kommit att förknippas med Olof Palme.
Nu är det trettio år sedan Olof Palme mördades och världen har förändrats. Sverige har i många avseenden blivit en väststat bland andra och röster höjs för att lämna den militära alliansfriheten, som varit en grundbult i den svenska utrikes- och försvarspolitiken under många år.
Samtidigt anas konturerna av en ny och djärvare svensk utrikespolitik. En feministisk utrikespolitik väcker intresse. Erkännandet av Palestina och kritiken av Saudiarabien har lett till diplomatiska kontroverser.
Detta är en del av texten om Framtidsarvet. Läs mer
