Upptäck hur alla stora ekonomer sedan sjuttonhundratalet varit företagsekonomer. Upptäck också hur filosofiska de själva och deras vänner varit.
Läs hur självklart det var för de skotska filosoferna att presentera sig som ”moralfilosofer”. Abstrakta modeller är bara toppen den ekonomiska vetenskapens isberg som fått sin flytkraft av konkret kunskap om vad människor gör i sina företag. Lär om feodalgodsens, producent- och konsumentkooperativens, handelsskeppens företagsekonomi; allt är långt ifrån bolag och aktiebolag som vi tror idag!
Vad gör handelsmännen på marknaden, hur skapas mat i jordbruket, hur tillverkas varor i fabriken och hur blir nationer rika och välmående? Hur löser man sociala problem med företag och hur kan äventyrslusta bli till företagande?
Varför bråkade Keynes med Hayek? Hur kunde Ludwig van Mises se demokratins undergång i Georg Friedrich Knapps penninglära?
Vilken penningordning gynnar företagandet och samhället bäst? Är pengar en vara som alla andra? Eller skall staterna skapa en penningordning inom vilken företagen kan blomstra? Är kanske penningen det ekonomiska språk som gör det möjligt för företag att kommunicera på marknader? Läran om pennigen är egentligen två läror om penningen – men vilken skall vi tro på?
Läran om penningen utgör band IV av Pierre Guillet de Monthouxs Företagets filosofi I-VIII.